Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är: Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden. Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut.

Detta är en beskrivande uppsats vars syfte är att undersöka och värdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner på sina hemsidor beskriver sina landsbygdsområden synliggörs vilka värden som tillskrivs landsbygden. Dessa värden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkätundersökning och intervjuer där tjänstemän med ansvar för landsbygdsfrågor har fått uttrycka sina åsikter om landsbygdens plats på de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar på en diskrepans mellan tjänstemännens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagsläget är presenterad på hemsidorna.

Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism på landsbygden, uppsatsen ska ge läsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta på när man utvecklar turism på landsbygden.Jag har valt att fokusera på en destination/attraktion, Harplinge Väderkvarn som ligger ca 16 km från Halmstad.Läsaren kommer att få ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjälp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagsläget är den tidigare forskning om väderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nästan obefintligt och det kommer därför att bli intressant att undersöka detta..

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa.Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden?Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet..

Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.  I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Denna studie grundar sig på genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och två svenskfödda kvinnor som är bosatta på landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet är att få en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda på den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo på mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ämnesområde att forska i. Många rapporter påvisar att deltagande i föreningslivet på landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nätverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhällen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv på integration, har jag fått en annan bild av föreningslivets roll på landsbygden.

Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.  I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gårdstyper har påverkat landsbygdens utseende.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling har som syfte att studera hur landsbygden representeras i två livsstilsmagasin; Drömhem & Trädgård och Lantliv. För att kunna besvara uppsatsens syfte utförs en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, samt en semiotisk bildanalys på materialet. Detta utförs för att kunna urskilja rådande och florerande tankefigurer kring landsbygden, som både medvetet och omedvetet kan påverka människors föreställningar och agerande och som i sin tur kan vara avgörande för den svenska landsbygdens framtid. Den centrala slutsatsen i den här studien är att landsbygden framställs som förskönande och idyllisk, vilket kan sammanfattas med begreppet och teorin kring den lantliga idyllen. I min studie byggs den lantliga idyllen upp och bekräftas av fem sub-tankefigurer och tidskrifternas bilder, dessa bidrar till att den lantliga idyllen inte är tillgänglig för alla..

En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden.

Vad är landsbygd, ur ett politiskt perspektiv? Finns det ens någon landsbygdspolitik hos de olika riksdagspartierna? Landsbygden som politisk fråga hamnar många gånger i skymundan. I denna uppsats undersöks det hur de olika partierna ser på landsbygden, vad de vill satsa på samt vad de vill förändra utifrån deras politiska texter. Uppsatsen riktar in sig på tre nuvarande riksdagspartier, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. För att besvara mitt syfte och frågeställning, så använder jag mig utav textanalys. De olika partitexterna som partierna har valt att publicera, granskas för att förstå sig på vilka väljare partierna riktar sig till och vad de vill genomföra på landsbygden.

The aim of this Masters thesis is to examine how disabled people who receive the shut-in-service in one community define service quality. The purpose is also to examine the shut-in-service and to look at the users' context. Answers are sought to the following questions: - How do users experience the service quality of the shut-in-service? - What kind of service does the shut-in-service offer to the user? - How can the user be described and which are his/her requests? The analysis is based on theory about service quality by Christian Grönroos. The theory makes a distinction between two kinds of service quality, technical vs functional quality, as experienced by the user through the profile of the organization.

Målet med denna uppsats i landsbygdsutveckling är att undersöka hur landsbygdsbor upplevt den serviceförändring som ägt rum under deras livstid, hur det påverkat servicens tillgänglighet och hur de förhåller sig till servicen. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med sju personer ifrån Ramsberg, i Bergslagen och som huvudsakligen analyseras utifrån Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Studien visar att upplevelsen av förändringarna är kopplad till om förändringarna upplevs ske utifrån ett kommunikativt handlande eller kommer som en tvingande kraft utifrån abstrakta idéer. Den visar även att upplevelsen av servicen påverkas av vilka möjligheter till social interaktion den medför där det kommunikativa handlandet kan ske..